<<   Tillbaka till bloggen          <<   Tillbaka till DN kolumner

DN Kolumner 2001-2007

Av Lars Weiss

Bin Ladin är toppkvalité på dadelmarknaden

2001-11-16

Medan bomberna fortsätter falla över Afghanistan – oklart i vilken omfattning, oklart vilken sorts bomber och oklart över vad eller vem – börjar debatten om kriget, terrorn och orsakssammanhangen plöja sig ned i ett antal väl uppkörda hjulspår.

Om man ger sig ut på nätet och tittar på debatterna i andra länders medier(åtminstone i väst!) så kan språken variera, gesterna kan vara yvigare, referenserna av nödvändighet olika, men de följer samma mönster som här hemma.

I debattspåren hittar vi De Skoningslösa(”terrorn måste bekämpas med alla medel och till varje pris”), De Mer Eftertänksamma(”terrorn kan inte försvaras, men förklaras – och motdragen måste övervägas noga”), Antiimperialisterna(”..men det var ju USA som skapade bin Ladin”), De Moraliskt Efterkloka(”..som man sår får man skörda..”), Debattproffsen(” att inte välja är också att välja – bestäm er, för helvete!”). Det finns variationer på dessa teman, men i land efter land låter det likartat. Man går till historien, man går till prognoser, man hänvisar till FN, kristen etik, Koranens logik och mycket annat för att visa varför man själv har rätt och den andre fel.

Jag kan inte säga vad som är rätt eller fel om kriget just nu –lika litet som jag kan sympativälja mellan de pyrande ruinhögarna på Manhattan och den färska liklukten i Afghanistan. Det beror inte på att jag inte villvälja. Det beror på att jag faktiskt inte kan.  Och egentligen kan ingen annan heller eftersom vi faktiskt inte vetvad som händer i Afghanistan just nu. En hel värld debatterar och analyserar på underliggande fakta som i bästa fall är partsbeskrivningar och spekulationer, i sämsta fall rena lögner eller manipulationer.

För det som händer just nu måste väl ändå anses ha avgörande betydelse för hur vi bedömer situationen? Graden av våld, civilbefolkningens lidande, hur det påstådda uppdraget utförs( att hitta bin Ladin och straffa de talibanska ledarna för att de gömmer honom) måste väl värderas noga för att vi ska kunna avgöra om det så kallade självförsvaret övergått i så kallat övervåld?

Så vad vet vi?

Vi vet att USA och Storbritannien, två av världens främsta militärmakter, dag ut och dag in vräker bomber över ett visserligen krigsvant, men likväl bondefolk, där merparten av människorna har fullt upp med att skaffa mat för dagen och tak över huvudet.  Vi har sett robotar skjutas upp, flygplan i luften, kräkgröna commandosoldater filmade med mörkerkamera, dataspelsliknande genomgångar från Pentagon. Vi har läst tusentals uttalanden om behovetatt göra detta, men mycket litet om vad som faktiskt görs och vad resultatet blir. Det mesta av detta når oss via nyhetskanaler som CNN och Sky News.

Från den andra sidan har vi sett bilder på raserade bostadshus, maskindelar som sägs komma från nedskjutna helikoptrar, vi har fått uppgifter om bombade sjukhus och civila offer i tusental. Det mesta av detta förses vi med av en arabisk tv-kanal som heter Al-Jaazera.

Vi försöker väga uppgifterna eftersom oberoende rapporter är få, ibland väljer vi vad vi vill tro på, men vi vet fortfarande mycket litet och detta oroar mig nästan lika mycket som själva kriget eller själva terrorn.

Historien går att använda här också. Grunden till internationell nyhetsförmedling lades vid förra sekelskiftet genom de gamla kolonialmakternas behov av att informera och informera sig om de bortomliggande territorierna. Så skapade Preussen/Tyskland nyhetsbyrån Wolff som blev DPA, så skapade fransmännen Havas som blev AFP och britterna fick sitt Reuters.

Alla var oberoende företag men knutna till sina statsledningar genom intäkter och underrättelser.

Det här var i praktiken det första oligopolet i medievärlden. Så småningom tillkom tidningskedjeägda AP i USA, liksom senare UPI. I dag finns det i praktiken bara tre riktigt stora, Reuters, AP och AFP. På nyhetsbilder i televisionen har situationen utvecklats på samma sätt. I dag dominerar Reuters och AP helt handeln med internationella tv-bilder.

Det ruskiga med detta – oavsett hur stor respekt vi kan ha för kollegorna på dessa nyhets- och bildbyråer ochCNN och Sky News – är att de nu nästan undantagslöst är i händerna på sina statsledningar som för krig i Afghanistan. Det är via dem vi nu får det mesta av vår information. Det betyder inte att de undanhållerinformation – men i kampen om världsopinionen tilldelas de endast det som krigarna ger dem. När CNN dessutom vinjetterar sin rapportering med ”America strikes back” är det inte bara information utan också en värdering.

Vi har sett det förr, under Gulfkriget och senast på Balkan, och diskussionen om informationskontrollen har varit omfattande, men mest när krigen redan var över. Kan vi inte den här gången enas om att vi försöker vetainnan vi slutgiltigt tar ställning till vad som är rätt eller fel? Att välja på tro eller ideologi har världen redan alldeles för dåliga erfarenheter av.

 

Lars Weiss

 

 

 

 

DN Kolumner Arkiv

2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007