Är det verkligen bara jag?
Är det inte fler som nu känner att det begåtts allvarliga och dödliga misstag i coronabekämpningen?Ju längre tiden går – blir det inte allt tydligare att vi på minst två punkter rejält misslyckats (eller valt bort att agera)?
Som att vi inte kunnat skydda de gamla på äldreboenden och att vi inte testat brett.
1330 döda i Sverige. Närmare 30 000 i USA.
Över 2 miljoner bekräftat smittade runt om i världen och då bör kanske mörkertalet tiofaldiga den siffran.
Och det bara fortsätter. Siffrorna är kvävande. Det är svårt att tala om annat. Tänka på annat.
Men med tiden behöver kvävningskänslan få utlopp. Det behövs någon att skylla på. Det dras slutsatser om att världen förändrats för alltid. Det är som om krisen blivit ett allmäntillstånd.
Där är vi nu.
OBS – jag är lurad och jag är tydligen inte ensam,. Det här brevet från F Scott är i själva verket satir, författat av Nick Farriella för MacSweeney+s Internet Tendency redan för någon vecka sedan och har blivit viralt.
Pinsamt, inte minst för en gammal ansvarig utgivare. Trodde att Josh Bersin hade koll.
Lärorikt. Nätet är fullt av fällor.
En eloge, dock, till Farriella, Det är fortfarande en fantastisk text.
Så här i corona-tider tar vi oss för med litet av varje, instängda och uttråkade som vi är.
Som att rota i arkiv, googla och skicka galghumoristiska infall till varandra. En överlevnadsstrategi, får man förmoda.
Ett sällsynt välformulerat exempel på detta damp ner i min mailkorg i morse.
Från F Scott Fitzgerald – mitt under Spanska Sjukan.
Det finns mycket att undra över när det gäller coronaviruset.
Hur farligt? Hur stoppa smittspridning? Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?
Men min vanligaste fundering hittills har varit:
Blir ingen nånsin frisk?
Så hände det igen, det som aldrig får hända.
Jag fick ett mail från goda vänner.
”Vår dotter är död!”.
En obeskrivlig smärta, omöjlig att förstå för den som inte varit där.
Det är inte ofta man får vara med om att skriva historia. Men häromkvällen kändes det så.
När en sällsynt yster samling yrkesmässigt ärrade människor träffades för att minnas.
Det behövdes kanske ett par decennier för att historien skulle bli uppenbar.
Skilda Världar.
TV-historia.
Senaste kommentarer