OBS – jag är lurad och jag är tydligen inte ensam,. Det här brevet från F Scott är i själva verket satir, författat av Nick Farriella för MacSweeney+s Internet Tendency redan för någon vecka sedan och har blivit viralt. 
Pinsamt, inte minst för en gammal ansvarig utgivare. Trodde att Josh Bersin hade koll.
Lärorikt. Nätet är fullt av fällor.
En eloge, dock, till Farriella. Det är fortfarande en fantastisk text.

Så här i corona-tider tar vi oss för med litet av varje, instängda och uttråkade som vi är.
Som att rota i arkiv, googla och skicka galghumoristiska infall till varandra. En överlevnadsstrategi, får man förmoda.
Ett sällsynt välformulerat exempel på detta damp ner i min mailkorg i morse.
Från F Scott Fitzgerald – mitt under Spanska Sjukan.

F Scott

Allra först ett tack till mina vänner i isoleringen som bidragit till detta och i synnerhet till Anna-Lena som fann F Scotts brev hos bloggaren Josh Bersin i San Fransisco.
Bersin har skrivit mycket och insiktsfullt om corona-krisen och någonstans har han alltså hittat det brev som F Scott Fitzgerald skrev till sin vän Rosemary från sin exil tillsammans med hustrun Zelda i Sydfrankrike.
En bit in på 1920. Ganska exakt hundra år sen. Spanska Sjukan hade då rasat i två år och F Scott var uttråkad.
Inte mycket mer att tillägga.
Läs och njut:

On The Spanish Influenza Outbreak,
by F. Scott Fitzgerald

A LETTER FROM F. SCOTT FITZGERALD, QUARANTINED IN 1920 IN THE SOUTH OF FRANCE DURING THE SPANISH INFLUENZA OUTBREAK.

(to a good friend)

Dearest Rosemary,

It was a limpid dreary day, hung as in a basket from a single dull star. I thank you for your letter. Outside, I perceive what may be a collection of fallen leaves tussling against a trash can. It rings like jazz to my ears. The streets are that empty. It seems as though the bulk of the city has retreated to their quarters, rightfully so. At this time, it seems very poignant to avoid all public spaces. Even the bars, as I told Hemingway, but to that he punched me in the stomach, to which I asked if he had washed his hands. He hadn’t. He is much the denier, that one. Why, he considers the virus to be just influenza. I’m curious of his sources.

The officials have alerted us to ensure we have a month’s worth of necessities. Zelda and I have stocked up on red wine, whiskey, rum, vermouth, absinthe, white wine, sherry, gin, and lord, if we need it, brandy. Please pray for us.

You should see the square, oh, it is terrible. I weep for the damned eventualities this future brings. The long afternoons rolling forward slowly on the ever-slick bottomless highball.  Z. says it’s no excuse to drink, but I just can’t seem to steady my hand.  In the distance, from my brooding perch, the shoreline is cloaked in a dull haze where I can discern an unremitting penance that has been heading this way for a long, long while. And yet, amongst the cracked cloudline of an evening’s cast, I focus on a single strain of light, calling me forth to believe in a better morrow.

Faithfully yours,

F. Scott Fitzgerald 

Om man försöker bortse från den förfärliga fonden till F Scotts brev (vilket inte är lätt; Spanska Sjukan dödade på två och ett halvt år mellan 50 och 100 miljoner människor vid en tid när hela världens befolkning var 1,6 miljarder) så är detta ett ljuvligt brev.
Så vad kan man säga? Mer än att konstatera att författaren till Den Store Gatsby had a marvellous way with words  även i brevform.
Att lösa tristessen med att bunkra all sorts sprit i närområdet är kanske inte tillrådligt, inte i någon tid, men i F Scotts var det fullt förståeligt.. Han var redan här, vid 24 års ålder, rejält nedkrökad och inte heller Zelda spottade i glaset.

Men passusen om Hemingway är det som får huden att nästan knottra sig. Åtminstone på mig.
Att denne store författare i vardande uppträdde som pandemiförnekare vid den här tiden är kanske inte så märkligt med tanke på Hemingways personlighet, men visst ekar det av nutid?
Trump? Bolsonaro?

Zelda

F Scott och Zelda tycks ju ändå ha insett att isoleringen var nödvändig och hållit sig inne och därmed överlevt. Men tyvärr ändades deras liv ändå i förtid.
.
Zelda drabbades av mentala sammanbrott, diagnostiserades med schizofreni och dog i en brand på ett mentalsjukhus redan 1932. F Scott dog i en hjärtattack åtta år senare, men söp i praktiken ihjäl sig.
Så kan det gå.

LARS WEISS